Den kommunala inkomstutjämningen är viktig för inte kommuner ska börja bygga tullstationer på kommungränserna. Sveriges kommuner finansierar stora och kostsamma delar av välfärden som skola och äldreboenden. Den huvudsakliga intäkten i kommunerna är kommunalskatten som de som bor i kommunen betalar. Eftersom befolkningssammansättningen mellan kommunerna skiljer sig åt ganska rejält så skiljer sig även skatteintäkterna rätt mycket. Om man har många höginkomsttagare som bor i kommunen så får många höga skatteintäkter och har man många innevånare som inte arbetar (t.ex. skolbarn) så får man låga skatteintäkter. De flesta vill ju att de kommunala verksamheterna ska vara hyfsat likvärdiga mellan kommunerna och att de ska finansieras gemensamt. Därför behövs ett system som jämnar ut skillnaderna. Det har vi i Sverige i det kommunala inkomstutjämningssystemet.
Systemet är i första hand ett system för att fördela pengar fån staten till kommunerna. Men även några höginkomsttagarkommuner behöver betala till systemet. Staten fördelar ca 70 000 miljoner (70 miljarder) till Sveriges kommuner för att kompensera att kommunerna har så olika skattekraft. De kommuner som har lägst skatteintäkter per invånare får störst bidrag i inkomstutjämningen. Om den genomsnittliga inkomsten i en kommun sjunker så sjunker även de pengar man får in via kommunalskatten men då höjs istället det bidrag man får via den kommunala inkomstutjämningen. På så sätt finns det alltså inget ekonomiskt incitament för kommuner att bara attrahera höginkomsttagare att bosätta sig i kommunen.
---
Men värt att notera är att bidraget via inkomstutjämningen inte kompenserar fullt ut. För kommunerna gäller att bidraget via skatteutjämningen är 95 % av vad man hade fått om det istället hade varit den egna befolkningen som hade haft högre inkomster. Det är även så att bidraget via inkomstutjämningen betalas utifrån en teoretisk skattesats som är lika för alla kommuner i landet. Om en kommun höjer eller sänker kommunalskatten påverkar det därför inte de pengar man får via inkomstutjämningen.
Jag skrev att utöver staten så är det även ett antal kommuner som betalar in till inkomstutjämningssystemet. Det är de kommuner som har störst skatteunderlag, alltså högst genomsnittlig inkomst bland befolkningen. Kommuner där skatteunderlaget är minst 15 % högre än genomsnittet i landet måste betala in till systemet. Men precis som med de kommuner som får bidrag så slår inte systemet fullt ut. Höginkomstkommunerna behöver bara betala in 85 % av det som överstiger till systemet. Om jag räknat rätt så är det 9 kommuner i Stockholms län samt Lomma, Vellinge och Kungsbacka som betalar in till inkomstutjämningen.
I tabellerna kan man se att Smedjebacken får 9 240 kr/invånare i inkomstutjämningen och Lidingö får betala 13 679 kr/invånare till systemet. Stockholms stad har väldigt många invånare med höga snittinkomster och det gör att de betalar in 3,7 miljarder till systemet.
---
Det finns även ett liknande system för Sveriges landsting. Den kommunala kostnadsutjämningen finns till för att jämna ut skillnader utifrån hur befolkningssammansättningen ser ut i olika kommuner. Den kan ni läsa om i ett tidigare inlägg.
Det kommunala utjämningssystemet är en viktig grej tycker jag. Och det tycker rimligen alla som vill att Sverige ska vara ett land där vissa saker finansieras gemensamt, det vill säga att vi betalar skatt. Det jag berör här är det primär-kommunala-kostnadsutjämningssytemet.
Eftersom stora delar av välfärden (skola, socialtjänst äldreomsorg mm) betalas av kommunerna behöver vi också ha ett system för att jämna ut kostnader mellan kommunerna. Det har vi; det kommunala utjämningssystemet. Systemet finns till för att jämna ut skillnader utifrån hur befolkningssammansättningen ser ut i de olika kommunerna. Kort sagt kan man säga att kommuner med många äldre och/eller yngre får pengar från andra kommuner eftersom det är de grupperna som behöver ta del av välfärden i form av skola och äldreomsorg.
Ibland sägs det att systemet är obegripligt men så är det inte alls. En del av uträkningarna kan vara svåra att förstå i detalj och ibland är de direkt felaktiga i förhållande till verkligheten. Men principerna är ganska enkla att förstå sig på. Om man är en kommun med många innevånare i arbetsför ålder eller tidiga pensionsåren så ska man betala till kommuner som har många invånare i åldrar där man behöver kommunens stöd. Det finns även en del andra parametrar som vägs in som socioekonomi, geografi med mera, men ålder är den viktigaste parametern.
Kostnadsutjämningssystemet har tio delmodeller för beräkning: 1. Förskola, fritids och annan pedagogisk verksamhet 2. Förskoleklass och grundskola 3. Gymnasieskola 4. Individ- och familjeomsorg 5. Barn och ungdomar med utländsk bakgrund 6. Äldreomsorg 7. Befolkningsförändringar 8. Bebyggelsestruktur 9. Löner 10. Kollektivtrafik
Systemet tar inte hänsyn till vilka kostnader en kommun egentligen har för verksamheten. Eventuella satsningar eller nedskärningar i verksamheten påverkar inte avgiften eller bidraget man ska betala till systemet.
Det är också så att staten inte tillför några pengar till systemet. Det betyder att kommunerna bara betalar till varandra.
Smedjebackens kommun beräknas att vi ska betala 2012kr/invånare till systemet nästa år. Det innebär drygt 20 miljoner som vi ska betala till övriga kommuner. Stockholms stad (kommun) ska betala lite mindre än Smedjebacken nästa år; 566kr/invånare. Det innebär för dem 533 miljoner. Smedjebackens grannkommun Ludvika får 2337kr/invånare i systemet och Stockholms grannkommun Järfälla får 2113kr/invånare.
Ibland (alldeles för ofta) sprids bilden av att systemet skulle göra att Stockholms region måste betala till resten av landet. Men det är faktiskt tvärtom. Om man räknar ihop alla kommuner i Stockholms län så får de 1 683 miljoner (en och en halv miljard) från resten av landet.
--- Det finns även ett motsvarande kostnadsutjämningssystem för landstigen. --- Det finns även ett inkomstutjämningssystem (där Stockholms kommunerna och landsting betalar en avgift), men det får bli någon annan kväll.
Dagens regionala nivå i Sverige härstammar från 1600–talet när Axel Oxenstierna delade in landet i jämnstora län. Det sägs att storleken uppkommit utifrån hur långt man kunde förflytta sig på häst under en dag. Idag ser rörelsemönstren annorlunda ut. Invånarna i Sverige reser väldigt mycket inom landet både för arbete och fritid. Vi rör oss över områden som är mycket större än de nuvarande länen. Förändrade rörelsemönster i kombination med mer specialisering och högre krav på likvärdighet i hela landet medför att varken staten eller kommun- och regionsamarbeten längre följer de gamla länsgränserna.
Landstingen får allt svårare att klara sina sjukvårdsuppgifter inom sina geografiska gränser. Hälso- och sjukvården utvecklas i snabb takt, och med ny teknik och nya behandlingar kan man göra allt mer i vården. Många invånare i Dalarna får idag sin vård i Uppsala eller Örebro, men de kan inte
påverka hur vården där ska bedrivas. Makten har flyttat utanför länets gränser. Detsamma gäller exempelvis kollektivtrafiken, där vi bedriver tågtrafik tillsammans med tre andra län under namnet Tåg i Bergslagen, det gäller företagsutveckling där vi samarbetar med Gävleborg i ALMI GävleDala
och det gäller EU-frågor som vi driver genom Central Sweden tillsammans med Gävleborg och Örebro. På alla dessa områden är länet idag för litet för att vi ska klara oss själva.
Det är bra med samarbeten. För att driva utveckling måste man samarbeta i olika konstellationer. Men när det blir för många aktörer som ska samarbeta finns det alltid en risk för låsningar och ineffektivitet. Dessutom finns det en klar nackdel ur demokratiskt perspektiv. Det är nämligen svårt för väljarna att påverka inriktningen och veta vem man ska utkräva ansvar från, när det inte finns någon tydlig part som är ansvarig.
Det är mot den bakgrunden som staten under lång tid diskuterat hur den regionala organiseringen i Sverige ska se ut. Staten har själv via sina olika myndigheter organiserat arbetet i indelningar som är större än länen. Men de olika myndigheterna har själva fått välja sina områden, vilket skapat en
stor mängd olika varianter. Polisregionen vi tillhör omfattar Dalarna, Värmland och Örebro län. Hos Trafikverket tillhör vi Region Mitt med Dalarna, Gävleborg, Jämtland och Västernorrlands län. Att de statliga myndigheterna inte valt samma regioner försvårar samverkan mellan myndigheterna och det försvårar även samverkan mellan kommuner och myndigheter.
Det är därför positivt att vi nu har en regering som tagit tag i taktpinnen. Regeringen har tydligt markerat att statliga myndigheter inte kan organisera sig hur de vill, utan att tänka på det gemensamma bästa. En konsekvens av den tydligare statliga styrningen är att staten ska finnas i hela landet, vilket bland annat innebär att skattekontoret i Ludvika blir kvar. En annan konsekvens är den uttalade ambitionen att statliga myndigheter ska ha samma regionala indelning. Det innebär att en ny storregion också kommer utgöra gränsen för de statliga myndigheternas områdesindelning. Det ger bättre möjligheter för dem att samverka med varandra, med den nya
regionen och med kommunerna.
Hur den regionala strukturen ser ut i Sverige är inte det som kommer vara avgörande - varken för tillväxten i Sverige eller för möjligheterna till bra sjukvård i hela landet. Det finns många utmaningar för vårt samhälle med segregation, ojämlikhet, urbanisering och klimatförändringar. Större regioner kommer inte lösa dessa problem. Men en bra organisation, där befolkningen vet vem som fattat besluten, är viktig för att vi ska ha en effektiv verksamhet och för vår demokrati. Därför välkomnar jag att regeringen tar tag i den regionala obalansen och driver på för större regioner.
Nu är det viktigt för oss i Dalarna att diskutera vad vår roll i en storregion blir. Vi måste vara med och se till att den kommande regionen ser ut så som vi vill och att utformningen blir så bra som möjligt för Dalarnas befolkning.
En feministisk kommunpolitik Anförande vid S-kvinnors distriktskongress i Smedjebacken 2014-03-22
Välkomna till Smedjebacken! Det är roligt att ni valt att lägga er distriktskonferens här. Jag hoppas att ni kommer få en trevlig dag här i Smedjebacken.
---
Sveriges regering med utrikesminister Wallström i spetsen har sagt att Sverige ska bedriva en feministisk utrikespolitik. Som Socialdemokrat och feminist så måste jag också slå fast att i Smedjebacken så ska vi bedriva en feministisk kommunpolitik. Inför er konferens idag fick jag en extra anledning att reflektera över det. Vad innebär det att bedriva en feministisk kommunpolitik? Vilka förslag ska vi driva för öka jämställdheten mellan kvinnor och män i vår kommun?
- Det mest självklara frågan är rätten till heltid. Alla som jobbar i kommunen ska erbjudas och uppmuntras att jobba heltid! En lön man kan leva på är ett måste för att öka jämställdheten. I Smedjebackens kommun har all personal inom kommunens omsorgsverksamhet sedan fyra år tillbaka rätt att arbeta heltid. - Vi har självklart barnomsorg tillgänglig på obekväm arbetstid, det vill säga även på kvällar och helger. Man ska behöva välja bort att arbeta för att inte barnomsorgen fungerar. Det här har varit en viktig fråga för oss Socialdemokrater i Smedjebacken att stå upp för. - Det är klart att även mänska vara feminister och driva på för reformer. Men ska vi vara trovärdiga i vår jämställdhetspolitik så måste vi även i de beslutande församlingarna vara jämställda. Vi i Socialdemokraterna har varvade listor till kommunfullmäktige, vi har lika många män som kvinnor bland våra nämndsordförande. Men här har vi i Smedjebacken mycket mer att göra, för på medlemsmöten och i nämnderna så har vi inte den bredd som vi skulle önska och behöva. - Att stoppa mäns väld mot kvinnor måste vara en del av en feministisk utrikespolitik, en del av en feministisk rikspolitik och del av en feministisk kommunpolitik. I Smedjebacken kommun så bidrar vi med ett ekonomiskt stöd tillkvinnojouren. Vi har även en kvinnofridsgrupp tillsammans med landstinget och polisen för att hitta gemensamma arbetssätt, både för att upptäcka och stoppa mäns våld mot kvinnor. - En stark välfärd är självklarheter för oss socialdemokrater. Att alla barn ha rätt till en bra skola och att äldreomsorgen ska hålla hög kvalitet är frågor som vi vet är bra för alla i samhället. Men det är också en viktig del av en feministisk kommunalpolitik. För vi vet att när den gemensamma välfärden visar brister så är det oftast kvinnor som får kompensera för det genom att ta överdelar av det som det offentliga har lovat att sköta.
Rätt till heltid, Barnomsorg på kvällar och helger, Kvotering, Stoppa mäns våld mot kvinnor och bra välfärd är viktiga delar av en feministisk kommunpolitik.
--
Det är klart att det ska märkas skillnad om det är högern eller vänster som styr i Smedjebacken likväl som i Dalarna, Sverige och världen. Det är klart att det märks skillnad i människors vardag att vi är ett feministiskt parti. Vi har ett fortsatt viktigt arbete att göra tillsammans, det är långt kvar till det jämlika och jämställda samhälle vi vill ha. S-kvinnor har en viktig roll som pådrivare och medhjälpare i den kampen. Jag är glad att ni har valt att vara här idag, och hoppas att ni får en bra distriktskongress! Välkomna till Smedjebacken!
Fortsatta satsningar på Skolan i Smedjebackens kommun
För oss Socialdemokrater i Smedjebackens kommun är skolan och förskolan en av de absolut viktigaste frågorna. Vi har under den senaste mandatperioden renoverat Bergaskolan och byggt nya förskoleavdelningar, vi har byggt ut förskolorna för att kunna erbjuda plats till alla som har behov, det finns även barnomsorg också på kvällar och helger. Vi har också satsat på lärartäthet, och har högre andel lärare än rikssnittet. Trots stora insatser är det tyvärr fortfarande många barn om lämnar grundskolan utan att vara behöriga till gymnasiet.
Kommande mandatperiod vill vi fortsätta arbetet för att öka andelen som blir godkända. Då krävs det tidigt stöd för de som har svårigheter att klara sig, det behövs läxhjälp och sommarskola, och vi måste fortsätta rusta våra skollokaler. Vi vill renovera Kyrkskolan och Hagge skola, men framförallt vill vi satsa på lärare och specialpedagoger.
En socialdemokratisk regering skulle innebära fyra miljoner mer till skolan och förskolan i Smedjebacken varje år. De pengarna behövs, så att lärarna får tid att ge varje elev en stabil grund för sitt fortsatta lärande. Skolan är den viktigaste framtidsinvesteringen, och skickliga och engagerade lärare är det viktigaste för elevernas resultat. Därför måste satsningar på skolan och lärarna gå före stora skattesänkningar.
Fredrik Rönning (s), kommunalrådskandidat Smedjebacken Bengt Norrlén (s), ordförande Familje- och utbildningsnämnden i Smedjebacken
Gränsen mellan Dalarna och Västmanland, linjen mellan Fagersta och Smedjebackens kommuner, utgör ibland en närmast magisk barriär i vårt samhälle idag. Då och då är den en ogenomtränglig mur och i andra fall finns några kryphål att nyttja om man av olika skäl behöver det.
Västmanland och Dalarna har exempelvis ett avtal som gör det möjligt för enskilda att lista sig på en vårdcentral i grannlänet, vilket i sig är bra då det ger en större valfrihet och bidrar till en trygghet om att få vård i rätt tid. Men det finns så mycket mer som borde kunna vara gränslöst.
Det behövs ett ökat samarbete för att underlätta vardagen för våra medborgare. Ett samarbete som ska syfta till att bättre möta medborgarnas
önskemål och behov, men också att se till möjligheterna att kommunerna tillsammans ska kunna bidra till en växande region.
Områden som infrastruktur, kollektivtrafik samt kommunal verksamhet såsom barnomsorg, utbildning, omsorg och teknisk försörjning av vatten, avlopp och IT är alla bra exempel på vad ett sådant samarbete skulle kunna innebära. Allra främst i form av gemensamt agerande i olika frågor kring översiktsplanering och infrastrukturfrågor, men också genom analyser av stråken mellan våra större orter och områdena nära kommungränserna eller frågor där kommunerna kan hitta praktiska lösningar.
Många kommuninvånare bor och arbetar på olika sidor av länsgränsen. Andra reser över gränsen för att studera, handla eller för fritidsintressen. Ett fördjupat samarbete över länsgränsen kommer utan tvivel att underlätta många människors vardag. Det här skulle vara ett rätt steg för att montera ned den mellankommunala prestige och det inomkommunala planeringsperspektiv som står i vägen för bättre lösningar, i såväl vardag som för den långsiktiga utvecklingen.
Fredrik Rönning (S), kommunalrådskandidat, Smedjebacken Marino Wallsten (S), kommunalrådskandidat, Fagersta
De borgerliga partierna i Smedjebacken försöker gång efter annan sprida en bild av att Smedjebacken kommun har en ekonomi i obalans. Men så är inte alls fallet, tvärtom så har Smedjebacken god ordning på ekonomin.
Kommunen har de senaste tio åren förbättrat det ekonomiska resultatet avsevärt. Tack vare tydligt fokus på en ekonomi i balans har ständiga underskott vänts till överskott. 2013 var kommunens resultat + 9,3 miljoner.
Dessa överskott har gjort att vi sedan 2002 kunnat genomföra stora investeringar utan att låna ytterligare pengar. Vi har bland annat byggt om Vads skola, Kyrkskolan i Söderbärke, Harnäs förskola och Bergaskolan.
Vi Socialdemokrater vill fortsätta ta ansvar för och utveckla Smedjebackens kommun. En välskött ekonomi är en förutsättning för att kunna göra satsningar som utvecklar välfärden.
Möjligheternas Smedjebacken Vi socialdemokrater vill skapa ett samhälle med lika möjligheter för alla att förverkliga sina drömmar. Fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle är målet med vår politik.
Vi har höga ambitioner för samhället! Vi vill förbättra resultaten i skolan, minska arbetslösheten och öka tryggheten i vården och äldreomsorgen. Men då måste vi låta skolsatsningar och bättre vård gå före stora skattesänkningar. Tillsammans kan vi bygga ett samhälle där alla känner trygghet och framtidstro.
I detta program presenterar vi några av de förslag vi vill förverkliga om vi får förtroendet att leda kommunen, landstinget och riksdagen den kommande mandatperioden. Det är förslag som syftar till att göra en bra kommun ännu bättre.
Vi är stolta över vår kommun Under nuvarande mandatperiod har vi socialdemokrater infriat de flesta av våra vallöften. Tack vare att Smedjebackens kommun har en ekonomi i balans har vi kunnat satsa framåt. Satsningar på bra boende, fritidsaktiviteter, förskola och skola har medfört en ökad inflyttning. Vi vill fortsätta att utveckla kommunen utifrån målet att skapa en kommun där alla kan trivas.
Under de senaste fyra åren har kommunen genom socialdemokratiska initiativ bland annat: • Renoverat Bergaskolan (totalt för 65 miljoner). • Öppnat nya förskoleavdelningar i Gubbo, Vinsbo, Harnäs och på Stegelbacken. • Erbjudit kommunens omsorgspersonal heltidstjänster och ingen tvingas jobba delade turer. • Etablerat MEKEN som ett kulturellt centrum. • Genom olika kommunala projekt bidragit till att Smedjebacken har Dalarnas lägsta ungdomsarbetslöshet. • Påbörjat byggnation av hyresrätter i Söderbärke.
Framtidskontrakt för Smedjebacken Vi socialdemokrater vill:
Skapa fler jobb genom aktiva insatser • Underlätta för företag att etablera sig och expandera genom bland annat upprustad Bergslagspendel, utbyggt fibernät och attraktiv industrimark. • Investera i utbildningsplatser inom högskola, komvux och yrkeshögskola för att stänga rekryteringsgapet på arbetsmarknaden. • Arbeta med aktiva kommunala arbetsmarknadsåtgärder för att motverka arbetslöshet.
Förbättra skolresultaten – öka andelen elever som blir behöriga till gymnasiet • Sätta in stöd så snart behov och svårigheter upptäcks och därför anställa fler speciallärare och specialpedagoger. • Införa sommarskola för de som halkat efter och satsa på läxhjälp för alla. • Genomföra satsning på barn- och ungdomskultur för att stimulera kreativitet och lärande.
Fortsätta rusta upp skolorna • Bygga ut Hagge skola och förskola och installera miljövänlig uppvärmning. • Renovera Kyrkskolan i Söderbärke.
Förskoleplats ska erbjudas inom tre månader • Fortsatt utbyggnad så att barnomsorg kan erbjudas inom tre månader. • Fortsätta erbjuda barnomsorg på kvällar och helger.
Utveckla innehållet i äldreomsorgen • Starta ett demensteam i Söderbärke motsvarande det som finns i Smedjebacken. • Erbjuda studenterna på Vård- och omsorgscollege tillsvidareanställning efter studier. • Ge våra äldre möjlighet till guldkant genom Solstrålar, kulturskolan och väntjänst.
Bygga och marknadsföra attraktiva boenden för alla • Utveckla och marknadsföra tomter i attraktiva lägen. • Bygga senioranpassat boende i Söderbärke och Smedjebacken. • Fortsätta bygga ut bredbandsfiber i hela kommunen.
Skapa förutsättningar för miljövänliga transporter • Fortsätta utbyggnaden av gång- och cykelvägar, bland annat Morgårdshammar-Hagge-Räfsnäs och Kyrkskolan (Söderbärke)-Riksvägen. • Arbeta för en upprustning av Bergslagspendeln. • Förbättra standarden på våra vägar.
Mitt inledningsanförande från första maj firandet i Smedjebacken 2014
Välkomna till första maj-firandet och familjedagen i Smedjebacken. Jag heter Fredrik Rönning och är ordförande för Socialdemokraterna i Smedjebackens kommun. Det är roligt att se att vi är så många som har samlats idag och att solen skiner på oss. När jag började skriva det här anförandet så såg väderprognoserna minst sagt negativ ut. Men det gäller att ha visioner och höga mål. Det är en av vår rörelses viktigaste lärdomar: Att man ska ställa upp tydliga mål Att man ska jobba mot sina visioner Att det går att åstadkomma förändringar Jag ska inte säga att det är första maj kommitténs förhoppning om bra väder som lett till solsken Men vi i arbetarrörelsen vet att det går att åstadkomma förändringar om man är många som arbetar tillsammans. Vi vet - att samhället går att förändra. Tillsammans kan vi skapa en bättre framtid. I Smedjebacken. I Sverige. I världen.
Solidariskt samhälle Det är därför vi samlas här idag. För att manifestera att vi vill ha förändring. Vi vill ha ett annat samhälle. Vårt mål är ett samhälle där alla människor har möjlighet att förverkliga sina drömmar. Där man känner trygghet och framtidstro. Grunden för vår politik är insikten att vi alla är beroende av varandra. Att samhället blir bättre om man samarbetar. Att vi alla tjänar på solidaritet.
Vi har inte råd att inte göra något Tyvärr lever vi långt ifrån det rättvisa och jämlika samhället som vi eftersträvar. - Det finns fortfarande många människor i världen som lever under krig och ständiga hot. I Syrien har regeringen haft ut sarin-gas över sin egen befolkning. - Vi har ett Europa där massarbetslösheten har bitit sig fast i många länder. I vårt land är det över 400 000 personer som är arbetslösa. - Vi ser i Sverige hur många ungdomar inte klarar sig i skolan. Och värst påverkar det de som kommer från de familjer som har minst resurser. Vi Socialdemokrater lovar att jobba mot orättvisor och ojämlikhet oavsett var det uppkommer. Men vi ska komma ihåg att det finns alltid de som säger emot. Som har en annan syn på hur samhället ska se ut och de som säger att det inte går att förändra De säger att vi inte har råd att lägga mer resurser på våra skolor. - Men det är precis tvärt om, Vi har inte råd att ungdomar inte klarar sig i skolan. De finns de som säger att vi har inte råd att satsa resurser på utbildning och infrastruktur för att skapar fler jobb. - Men det är precis tvärt om, Det är arbetslösheten vi inte har råd med. Vissa grupper säger att vi inte har råd att ta emot personer som flyr undan krig och förtryck i sina hemländer. - Men det är precis tvärt om. Vi har inte råd att säga nej till en solidarisk värld.
Vi är stolta över vår kommun Vänner, Vår politik är både internationell, nationell och lokal. Och jag är väldigt stolt över vårt lokalsamhälle, vår kommun och den utveckling som har skett. Vi har vänt ekonomiska bekymmer och utflyttning till en ekonomi i balans och inflyttning. Vi har åstadkommit mycket för att skapa en bättre kommun för alla. En kommun som ger fler människor möjlighet att förverkliga sina drömmar. - Kommunen har satsat stora resurser på att renovera och förbättra våra kommunala skolor med den tydliga inriktningen att ALLA elever ska lyckas i skolan. - Personalen inom omsorgen har erbjudits heltidstjänster som gör att de kan leva på sin lön. - Kulturlivet är väldigt levande med biblioteken och Meken som tydliga nav. - Alla ungdomar erbjuds sommarjobb i kommunen för att de ska få sin första arbetslivserfarenhet. Det är inte ödet eller himmelens lag som har genomfört förändringarna. Det är tydlig Socialdemokratisk politik.
Vår vision om ett bättre Smedjebacken Mötesdeltagare, Även om mycket är bra i vår kommun så finns det mycket kvar att förändra och förbättra. Vi Socialdemokrater vill skapa fler jobb i Smedjebacken, genom aktiva kommunala insatser. Det handlar om bättre kommunikationer, attraktiv industrimark, utbildad arbetskraft och inte minst så måste vi ha kommunala arbetsmarknadsåtgärder som gör att ingen lämnas utanför. Vi kommer fortsätta satsa på våra skolor. Vi vill öka andelen elever som blir godkända och kan gå vidare från grundskolan till gymnasiestudier. Då krävs det tidigt stöd för de som har svårigheter att klara sig, det behövs läxhjälp och vi måste fortsätta rusta våra skollokaler. Vi behöver utveckla innehållet äldreomsorgen. Genom förbättrad demensvård och möjligheter till guldkant i tillvaron för de som bor på våra boenden. Och självklart ska vi jobba för att vara en fortsatt attraktiv kommun med möjligheter till bra boende för både gammal och ung.
Den 25 maj och14 september är det val. Val som påverkar hur framtiden ska bli. För kom ihåg det – samhället går att förändra. Tillsammans ska vi arbeta för en Socialdemokratisk valseger i alla fyra valen!
